1999 eller rättare sagt för ca. 15 år sedan. Så länge sedan var det jag var själv hemma?! Nog för att jag varit ensam hemma vid flera tillfällen, men helgen som gick var första gången sedan 1999 som det sträcker sig över 24 timmar. Till vardags är vi fem i familjen och nu är det bara jag… Jag skall äta själv, gå, lägga mig själv, handla själv och vakna själv. 1999 var jag 24 år och var på den tiden själv då och då, även tiden dessförinnan hemma hos mamma och pappa fanns tillfällen då man var själv. På den tiden samma sekund som man fick beskedet att en ensamhelg var på intågande kontaktade man polarna! Det var film, TV-spel, bira och utgång på agendan. Jag tänkte att det kanske fungerade så även nuförtiden… Märkligt! Mina vänner numera i 40-års åldern var inte lika angelägna att lämna familjen hemma för en tonårsfylla, TV-spel och utgång 🙂
Här hemma till vardags börjar morgonen med frukost, alla skall väckas, kläder skall läggas fram och alla skall iväg i tid skola, jobb och dagis. För en utomstående skulle man säkert uppleva våra morgnar som stressiga, högljudda och kanske rentav lite ilskna. Med en dotter på snart 14 som barrikaderar toaletten varje morgon och en lillasyster som exploderar varje gång detta händer så låter circus Guldbrandsen en hel del varje morgon. Mitt i detta en sexåring som tittar på barnkanalen och som konsekvent höjer volymen för att överrösta sina gapiga systrar. Mamman springer runt med mobilen intill örat och pratar för fullt samtidigt som hon gestikulerar till övriga i familjen att vara tysta för att hon talar i telefon. Själv sitter jag i köket med en kopp kaffe och tittar med hög volym på TV4 morgontv och inväntar att familjen skall gå till sitt så jag kan börja jobba. Jag älskar våra morgnar! Det är brötigt men på något sätt kärleksfullt och det är framförallt vi.
På eftermiddagen kommer alla hem en efter en ofta tillsammans med kompis. Köket upptas av hungriga barn och ungdomar som glufsar i sig mackor eller cornflakes. Klockan fem skall den lille Plutten hämtas och inte sällan skall någon av hans kompisar från dagis med hem och då skall även de ha en macka. Ibland undrar jag hur mycket mat vi köper hem till andra…?! Det pratas högljutt, TV apparaterna är på, olika ljud från allas mobiltelefoner plingar och ringer ikapp och olika sorters musik dunkar från olika delar av huset. Middagen påbörjas strax efter fem och serveras vid 18:30. Vissa dagar skall det klämmas in aktiviteter för barnen och man själv skall hinna med att träna. På helgerna skall det städas och vi umgås med vänner. Faktum är att när jag sitter här och skriver så undrar jag lite hur vi får ihop allt och hur det ens finns möjlighet att överhuvudtaget göra något annat än att ta hand om familjen. Men detta är givetvis inget unikt utan samma mönster återfinns i de flesta familjer.
Nu hade jag 24 timmar av tystnad och det enda jag skall tänka på är mig. Livet är spännande och föränderligt. Hade jag ens kunnat tänka mig mitt liv så här för 15 år sedan?! Hade någon frågat mig om det är så här jag vill ha det hade svarat -absolut inte!! Nu däremot skulle jag inte kunna tänka mig att vara själv med tystnaden. Att bara ro om sig själv, inga gap eller skrik, ingen att laga middag till och ingen att väcka på morgonen…låter fantastiskt en dag eller två, men jag gillar vår hysteriska vardag med höga ljud.