Det är mycket snack om jämställdhet, kvoteringar och föräldrarledighet nuförtiden. Personligen är jag för alla former av valmöjligheter och emot att staten skall bestämma över mitt företags styrelse eller hur vi fördelar vår ledighet i vår familj, men jämställdhet tycker jag är en självklarhet.

Finns någon bok tror jag som heter ”Mannen den nya kvinnan” och det är väl att driva frågan lite väl långt kan tyckas. Det finns olikheter mellan män och kvinnor och så kommer det att förbli. Det finns fysiska skillnader som gör det svårt för kvinnor p g a styrka att axla vissa roller och det är svårt för män att t ex amma eller föda barn. Jag är övertygad om att det någonstans (troligen i Sverige) sitter någon och klurar på hur män skall kunna föda barn i framtiden, men vi är inte där ännu. Dessutom har vi det genetiska djuriska beteendet gällande fortplantning. Män vill befrukta och kvinnor vill bli befruktade …och tro mig även om vissa vill så går det inte att göra tvärtom.

Alla dessa teorier och åsikter ställs ofta på sin spets när det diskuteras föräldrarskap. Jag och min fru har tre barn och min hustru ammade 1-3 månader per barn så jag skulle självklart kunnat vara pappaledig hälften av tiden och mer därtill. I vår relation var det självklart att min fru skulle vara ledig, det var aldrig någon diskussion. Inte för att jag inte ville utan för att ”så är det bara”. När vi fick vårt tredje barn föll det sig så att jag var mellan jobb så jag tog pappaledigt i sex månader. …jag tror faktiskt frugan fortfarande är lite sur för att jag ”stal” hennes föräldrartid med Lillplutten.

I TV soffan idag talade man med Bingo Rimer och några till om just papparollen. Man berättade om incident som faktiskt hände vår familj så sent som förra veckan. Nu när vädret är lite upp och ner vet man ju inte riktigt vad barnen skall för kläder på dagis. Min fru lämnade Lillplutten på måndag och hade då med sig jacka, tunna ytterbyxor, overall och två typer av vantar för att vara beredd på alla typer av väderlek. På tisdag lämnar jag och tar således endast jacka med mig, dagispersonalen ler glatt och frågar lille Felix om pappa klätt honom idag. De skrattar åt mig och säger att han kan låna kläder om det skulle behövas. På onsdag är det dags för frugan att lämna igen och jag nämner för henne att det skall bli varmt varpå det räcker med jacka. Efter en kvart kommer hon hem igen för att hämta Felix overall då dagispersonalen gett henne onda ögat för att hon inte klätt sin son ordentligt?!

När jag skall ha kvalitetstid med barnen cyklar vi till stan och käkar pannkakor, ibland åker vi in till stora stan och går på Pizza Hut. Det händer att vi tränar ihop, planerar middag tillsammans eller snackar entreprenörskap. Egocentriskt kan tyckas men vi gör det jag tycker om och jag tror att barnen gillar det också. När mamman skall hitta på kvlitetsmys planeras det veckor i förväg. Det kan vara en shoppingrunda som planeras 1-2 veckor innan, pyssel med pärlor som arrangeras i stan eller kanske någon aktivitet som mamman vet att barnen tycker om. Med andra ord saker som barnen gillar. När jag tänker tillbaka på min egen barndom var det lite på samma sätt. Jag var med pappa på jobbet (han var brandman), vi tvättade bilen ihop, vi cyklade till pappas syster och fikade o s v. Jag tror inget är bättre än det andra, men kan konstatera att det är olika och jag tror det är bra att det är olika.

Varje sommar brukar jag ta en vecka själv med barnen och uppleva Sverige. Det har varit allt ifrån Värmländska skogen till Stureplan. När du kommer som ensam pappa med tre barn och checkar in på skogscampingen i Mönsterås ler personalen åt mig med respekt. När tältet väl är uppe kommer genast grannarna fram och presenterar sig och bjuder på en bers. ” – måste vara jobbigt att resa tält helt själv med tre barn” frågan man. På Sturecompaniet när jag och barnen skall äta lunch får vi en helt enastående service av personalen. Kvinnan som serverar oss är i min ålder pratar mycket och blir mer och mer personlig. Till slut tar hon mod till sig och frågar om jag är frånskild… En äldre kvinna kommer fram till mig i frukostmatsalen på hotellet där vi bor och klappar mig på axeln och säger till barnen ” – vilken duktig pappa ni har som är ute så här med er”. Allt detta upplevde jag på en och samma semester under en veckas tid. Alla ensamma mammor som upplevt detsamma, räck upp en hand…

Samhället är fullt av attityder som kommer och går, det är en del av samhället och del av livet. Låt män vara män och kvinnor vara kvinnor. Fortsätt kämpa för jämställdhet, men lagstadga inte om det som jag vill kalla valfrihet. Glöm inte att jämställdhet inte bara handlar om samma rättigheter utan även om samma skyldigheter.