Då var det dags för Julbord igen. Jag älskar verkligen julbord! Jag vet att många tycker att det räcker med ett eller två, men jag skulle kunna äta julbuffé hela december. Jag är förvisso något mer förtjust i fiskdelen än korvar och annat. Julbordet i år ägde rum på restaurang Trädgårn i Göteborg. Jag har ätit mängder av julbord genom åren, men sällan blir jag missnöjd. På Trädgårn däremot fick jag för första gången uppleva ett dåligt julbord. Jag tror egentligen inte att Trädgårn är dålig, men det är svårt att hantera ett julbord när det blir för mycket folk.

När vi anländer till Trädgårn blir vi slussade in till baksidan där glöggen serveras. Min första reflektion är att fördelningen män och kvinnor är typ 80-20. Några män anser sig vara lite smartare än oss andra och lyckas sno åt sig en bricka med med glögg. Glada hejjarrop hörs från grabbgänget som tydligen monterar hissar. Det är tydligt att hissmontörerna haft lite förfest. De hade troligen inte missat skylten om att glöggen är alkoholfri i nyktert tillstånd. Väl inne i matsalen är volymen hög. Någon står på en stol och spelar luftgitarr i takt med Still natt som ljudar ur högtalarna. Vår plats bli ytterst på ett av långborden. Vårt företagsnamn finns på en lite skylt vid våra platser ihop med två öl en snaps. Man har tydligen förbeställt ett dryckespaket och för att personalen vill spara tid (eller vad det nu kan vara) har man helt enkelt ställt ut allt på en gång. Jag seglar på borden bredvid och vid deras platser står fyra öl och två snapsar…antagligen ett dubbelt dryckespaket.

När själva julborden dukats fram får vi gå i olika ordning för att hämta maten. Det är tydligt att kvantitet går före kvalitét på detta julbord. Ganska snabbt blir julbordet grisigt och geggigt. Eftersom jag verkligen tycker om fisken på ett julbord väljer jag att ta två gånger fisk. I takt med att klockan går blir volymen i lokalen allt högre. Två tjejer som tydligen skall vara kända från ”så skall det låta” kör några jullåtar på scen. Några gäster blir så till sig av Last Christmas att de står på bordet och sjunger med. Tre gentlemen i kostym och slips i 60års åldern sitter intill oss. De till hör ett gäng på ca. 40 pers från någon verkstadsindustri på Hisingen. Troligen är detta enda gången då hela företaget är på gemensamma äventyr. Närmast oss sitter dessa herrar och längst bort på bordet men i samma sällskap sitter några unga grabbar i 20-års åldern med kepsar på sig och skriker till tjejerna från ”så mycket bättre” att de borde strippa istället. När jag avslutat min andra tallrik tänker jag att jag skall ta lite i vart fall från köttbordet. Till min förvåning när jag kommer dit är allt avdukat. -nu börjar showen snart, säger en av tjejerna som dukar av. Jag är förvisso ganska mätt så det är väl inte hela världen. Väl tillbaka till bordet står en Whiskey och väntar på oss, den ingick tydligen i dryckespaketet. En i vårt sällskap ville hellre ha Baylies men det gick inte att ändra på eftersom dryckespaketet var förbeställt. Efter en stund kommer ytterligare en runda Whiskey. Servitören som serverar Whiskeyn blir förvånad över att det redan står Whiskey vid våra platser. Eftersom det tydligen är jobbigare att lämna tillbaka Whiskeyn än att servera den får helt enkelt en omgång extra.

Nu är det äntligen dags för showen! Maria Lundqvist är kvällens dragplåster och hon entrar scenen till ett jubel, applåder och busvisslingar. Själv vet jag knappt vem hon är? En skådis som brukar ha en och annan biroll i någon film som nästan är bra. Det trallas och det spelas och Maria försöker själv sjunga mellan varven. Har dock svårt att uppfatta om det skall vara komik eller allvar…? Efter ca. 20 minuter in i showen är det dags för kvällens stjärna att göra entré: Gladis Pillar. …ni vet hon som var med i Afrodite för typ 20 års sedan ihop med två andra kändisar som ingen minns namnet på längre. Säga vad man vill om Gladis men jävlar vilken pipa hon har! Hon drar fram sitt ess i rockärmen direkt och bränner av en James Bond låt. Förstår fortfarande inte vad James Bond har med julen att göra? eller var det kanske komik? som sagt så hade jag svårt att avgöra när jag skulle skratta eller applådera. Efter 40 minuter reste vis oss och lämnade showen…

Detta får mig att fundera lite. För mig är maten det viktigaste när man går på julbord. Jag tror att drycken kan vara ännu viktigare för vissa och kanske finns det dem som gillar julshower som är nästan bra. Ofta hör man att det är lite tabu för många företag att inte bjuda på julbord. Facebook får installera en extra server nu under december då alla skall statusuppdatera om sina julbord. God Jul skriver man ihop med en bild som antingen innehåller en bild på öl, vin eller snaps eller där man själv håller ett glas innehållande samma drycker. Jag hade trevligt på julbordet tillsammans med mitt sällskap, men Trädgårn var ett riktigt bottennapp. Jag misstänker dessutom att det säkerligen var ganska dyrt. Julbord i lokaler som tar emot över 150 pers kommer att gå fetbort för mig i framtiden!

God Jul!