Åtta dagar på cykel med cykelkärra tillsammans med fyra vuxna och fem barn tog vi oss runt Gotlands norra delar. Vi fick närmare 25 mil i benen i 30 graders värme. Vi har druckit närmare 5 liter vatten om dagen och pumpat i oss vätskeersättning för att inte torka ut. Snacka om att vi har förlorat kalorier, men intaget har dessvärre varit betydande 😉 Det var första gången för Gotland för oss alla och förväntningarna var höga. För egen del har jag läst mycket om Gotland som modellen för svensk turism och att Gotland skall vara lite av turismens flaggskepp. Här vet man hur en turist skall tas om hand, här finns möjligheter och aktiviteter och här är värdskapet på topp…

Resan början på färjan som förvisso har all tänkbar service och hyfsad mat, men varför i hela fridens namn skall det vara så dyrt?? Det kostar ju lika mycket att ta färjan till Gotland som att åka båt mellan Göteborg och Kiel?! På färjan finns massor av Gotlands magasin, reklam för appar och tips om hemsidor för att guida sig fram över Gotland. Ganska snabbt upptäcker jag att informationen om Gotland är förunnat dem som betalar för att synas. D v s information är inte heltäckande och dessutom för man leta länga för att hitta något som inte handlar om Visby.

När vi väl kör av färjan möts vi av en slät och fin cykelväg som leder oss genom ett helt sagolikt Visby (måste vara Sveriges vackraste  stad). Vi har dock inte planerat vårt stopp i Visby förrän slutet av resan. Några kilometer efter Visby tar den välasfalterade cykelbanan slut och vi tvingas cykla på landsvägen där hastigheten alternerar mellan 70 – 90km/h. Under vår resa har vi tänkt att blanda boendeformen med tält, hotell, stuga eller vad som erbjuds. Jag är väl påläst gällande allemansrätten och vet att man inte får campa i naturreservat eller för nära bostäder, det kan finnas andra undantag men det är ganska ovanligt. Trots detta möts vi ofta av skyltar med ”camping förbjuden”, skyltar som vi givetvis ignorerar.

Vårt första stopp blev av precis intill vattnet. Här var vi helt själva, gjorde upp en eld, grillade lammkött från en lokal gårdsbutik och kunde se hur det helt underbara solen gick ner över havet. Detta första stopp var endast 1,7 mil från Visby och längs vägen möttes vi av kaféer, gårdsbutiker, matställen och annat som gjorde cyklingen spännande och händelserik. Vår nästa destination skulle bli Blå Lagunen, men vi visste att vi behövde en övernattningen på vägen. Det blev först 3,6 mil sedan ytterligare 2,8 mil dagen därpå. Vi stoppade i Blå Lagunen och fortsatte sedan Fårösund. Nu fanns inget annat än väg, skog och åker. Inga mysiga kaféer, gårdsbutikerna lyste med sin frånvaro och endast en enda affär på dessa 6,6 mil?! Efter två dagar i tält var vi lite sugna på en riktig säng. Jag gick igenom apparna som jag laddat ner till min Android men hittade mest campingplatser. Via Google hittade vi Fårösunds Wärdshus som såg ut att ligga bra. Väl framme vid Wärdshuset kunde vi konstatera att det var igenvuxet och hade troligen inte varit öppet de senaste fem åren. Nu var klockan ganska mycket och det fick bli till att resa tältet igen. Denna gång intill en ställplats för husbilar. Mannen som hade hand om ställplatserna blängde på oss och tyckte nog att vi inte var fina nog med vårt tält för hans husbilsgäster. Innan vi skulle åka därifrån frågade vi mannen om vi kunde duscha och vad det skulle kosta. Istället för att han inkasserade 150kr för oss duschandes valde han istället att svara ”duschen är inte till för er”.

Färden gick vidare på Slite som tydligen skulle vara Nr. 2 efter Visby. Efter 3 mil på öde landsväg möttes vi av ett öde torg, fyra pensionärer som spelade Boule och en tom park. Jag och min svåger cyklade en tur för att hitta ett bättre boende. Vi hittade några fantastiska stugor intill vattnet men tyvärr var allt fullbokat så det fick bli camping igen. Här fanns både Ica och Coop och till min förvåning var här galet mycket folk. Jag undrar ännu vad alla gör i Slite? Massor av människor men ingen syns??? Sitter alla hemma och trycker? På kvällen i Slite vill vi se ödesmatchen mellan Tyskland-Brasilien. Vi frågar på ett par ställen om man kommer att visa kvällens match, men eftersom man stänger kl. 22:00 är det inte aktuellt. Till slut frågor vi den lokala Pizzerian på torget som kanske inte ser jätteinbjudande ut, men de har TV och serverar öl. Här visas matchen! Till vår fasa är TVn liten och uppsatt i ett ganska litet rum. Vi som är nio personer tänker att vi bör var där i god tid för att få plats. Till vår förvåning är det vi, två andra par och en lokal alkis, ingen mer….?! Stränderna i Slite är fina och långgrunda. Synd bara att man inte tar bort den äckliga tången i strandkanten, något som man gör på de flesta badorter i sydeuropa.

Efter Slite måste vi korsa ön för att återvända till Visby med siktet inställt på Kneippbyn. Fyra mil i stekande hetta på en landsväg utan någonting längs vägen. Efter ungefär halva vägen är vattnet slut, men som tur är hittar vi en begravningsplats och alla veta ju att där finns vattnet för att vattna blommorna. Grumligt spökvatten rann ut ur kranen, men ack så gott det smakade och vilken fart det fick på magen… Kneippbyn hade vattenland för barnen (och för oss vuxna) och låg precis på stranden. Här fanns hysteriskt mycket folk! Stranden som bestod av sten gick inte att bada på och hade dessutom försetts med varningsskyltar som varnade för starka strömmar och avrådde från bad. Vattenlandet var bra riktigt bra! Vi badade och hoppade från 10:00 – 18:00, men precis som på de flesta nöjesparker är maten under all kritik. Buffé och annat äckel som smakade vatten.

Sista dagarna var det Visby som gällde. Vi hade förbokat ett vandrarhem som skulle ligga precis utanför stadskärnan och det såg fint ut på deras hemsida med pool och allt. Snacka om besvikelse när vi äntligen (7km utanför Visby) hittade dessa timmerstugor intill en annan stor f d fabriksbyggnad. Receptionens öppettider var 09-11 och 15-17. Det kostade 1200kr/natt utan sängkläder….wtf!? och dessutom fick vi städa själva. För oss funkade avståndet eftersom vi hade cyklar, men jag tycker synd om dem som kanske planerat en vecka där utan transportmedel.

Väl inne i Visby är det mesta riktigt bra! Vackra gator med ett rikt utbud med shopping och bra mat. Visst kan jag gnälla lite på servicen men det är så det blir när man anställer 20-åriga säsongsarbetare som egentligen tar jobbet för att kunna festa en hel säsong.

Min summering av Gotland är att det som turistdestination är ganska dåligt och som cykeldestination riktigt dåligt. Förvisso mycket bättre än att cykla längs Götakanal där det endast finns grusvägar. Gotland är Visby! Visby är en destination i absolut världsklass, men Gotland i övrigt är ganska trött och innehållslöst. Gotland är Sveriges mest solsäkra plats och det är väldigt vackert, men sol och vackra vyer kommer inte skapa tillväxt. Även informationen om Gotland är undermålig. Vid flera tillfällen mötte vi både svenska och utländska turister som lite frustrerat frågade om vi hade några tips på vad man skall uppleva på Gotland. Vårt svar kan bara tyvärr bara bli…Visby.

Jag kommer återvända till Gotland. Jag missade stränderna längst ut på Fårö och jag vill även upptäcka Tofta och södra delarna av Gotland. Jag kan dock inte rekommendera att uppleva Gotland från cykelsadeln.