Entreprenöriellt ledarskap, lärande, säljande…o s v. Hörde senast om ett entreprenörsdrivet företag? Finns det något annat? Nu kan man även utbilda sig till att bli entreprenör. För mig är entreprenörskap en egenskap lite som att vissa av oss är blyga, några våghalsar, en del har lätt för att bli bruna i solen andra bränner sig och vi är alla olika långa och tjocka. 

Satt och språkade med en entreprenörsvän igår som berättade att han sökt en ny tjänst på ett annat företag än där han idag är verksam. Firman som höll i rekryteringen meddelade honom efter intervjun att man inte skulle gå vidare med följande motivering: ”din drivkraft är så pass stark att det finns risk för kulturkrock”.

Jag sökte själv en tjänst med rubriken ”Entrepröneriell ledare sökes till tillväxtraket”. Rekryteringsfirman meddelade att mina entreprenöriella erfarenheter överkvalificerar mig för tjänsten.

En annan vän som vill ta klivet från egenföretagare till anställd upplevde stora svårigheter att bli tagen på allvar. Till slut ändrade han sitt CV och tog helt enkelt bort det faktum att varit entreprenör. Hans erfarenheter och tidigare uppgifter fanns kvar, men han utelämnade att det var han som en gång startat bolagen. Efter den förändringen tog det honom två månader innan han blev erbjuden ett första jobb.

Här finns tydligen uppenbara kunskap- och tolkningsproblem. Samhället verkar vilja skapa entreprenörer på löpande band. Du skall vara entreprenör men inte för entreprenörig…. Är vi överens om vad en entreprenör är? Jag läste en insändare på Linkedin där man mer eller mindre idiotförklarar utbildningarna som skall skola nya entreprenörer. Hela poängen med en entreprenör är att en sådan går sin egen väg, hoppar utan fallskärm och vill prova det som andra säger är omöjligt. En sådan person sätter sig inte i skolbänken för att lära sig en viss modell. Dessutom är jag ytterst tveksam till att det finns en modell för lyckat företagande, allt för många omständigheter spelar roll.

För mig är Victor Muller entreprenörernas entreprenör. Jag kan förvisso hålla med om att det är ytterst ovanligt att sätta en sådan karaktär som ledare i ett bolag i storleksordningen såsom SAAB. Faktum kvarstår att SAAB troligen begravts mycket tidigare utan honom. Han ville till varje pris och med alla medel rädda SAAB. Vad som var rätt och fel med statliga lånegarantier och att mota Antonov i dörren låter jag vara osagt. Faktum är dock att hade Victor Muller lyckats att få ihop finanserna hade vi helgonförklarat honom istället för att spika upp honom. 

 

Har vi någon form av distanserad kärlek till entreprenörer? Jag tittar gärna på björnar på Zoo, men jag vill inte ha någon i min egen trädgård… Vad är det som skrämmer? Är det en gång entreprenör alltid entreprenör som gäller?

 

/Martin Guldbrandsen