Ett glasstånd som inte gillar barn är lite som en vegetarian bakom charkdisken. På bästa läget i lilla Kungsbacka på självaste Kungsmässan hittar man ett litet glasstånd. Här säljer man massor av god glass i alla dess smaker. Jag har noterat att man vissa dagar erbjuder särskilt bra priser för att öka försäljningen. Kanske är det bara nu under vinterhalvåret, men ändå en smart idé. Det lilla glasståndet har funnits på samma ställe så länge jag har bott i Kungsbacka. Genom åren har det funnits ett olika ägare, men man har alltid serverat bra och god glass. Den senaste ägaren måste ha tappat det totalt… Kvinnan som är fräsch i 45 års åldern är ofta trevlig när jag kommer. Ler och önskar mig en trevlig dag, precis så som det skall vara. Eftersom glass i stor utsträckning tilltalar barn i de flesta åldrar borde det inte vara helt oväntat att man får barn som kunder. Det trevliga kvinnan blir som förbytt när tre 10-åriga tjejer som står efter mig i kön har lite svårt att bestämma sig. Kvinnan tjostar och blir märkbart irriterad för att dom inte kan bestämma sig. Två av tjejerna bestämmer sig för att dela på en glass och ber således om två skedar. Kvinnan förklarar drygt för tjejerna att en glass = en sked. Liknande episoder har utspelat sig varpå jag valt att inte handla glass på detta ställe längre. Ett annat tillfälle skall jag försöka på nytt eftersom jag ser en ung tjej i kassan. Väl framme i kassan förstår jag att det är ägarinnans dotter. Hon är inte bara dryg mot barn utan även mot mig…äpplet faller inte alltid så långt från trädet. Den unga tjejen vill ha två kronor av mig för att jag ber om några fler servetter. Det blev lite av spiken i kistan för att jag skall gå dit igen.

Igår gled jag förbi glasskiosken och ser att det står en ny tjej i kassan. Tjejen i kassan känner jag igen från ett annat ställe. Där är hon alltid glad, hejar på alla och är allmänt trevlig. Ganska charmig tjej skull jag vilja påstå. Eftersom hon står i kassan tänkte ge glassen ett nytt försök. Till min förvåning hejar hon knappt på mig och hon är märkbart irriterad över att Felix tog en Sitting Bull ur frysen och redan sitter och mumsar i sig. Jag sätter mig och studerar henne lite. Efter mig kommer några barn och hon bjuder över huvudtaget inte på något som helst leende. Nu börjar jag fundera över om det är samma tjej. Jag tittar och tittar men känner att det börjar bli pinsamt att stirra, men faktum är att det är den glada tjejen som jag känner igen från annat håll.

Detta är ju synnerligen fascinerande! Jag läste om hur glada medarbetare kan smitta av sig häromdagen, det var en berättelse om hur duktig man är på service på IKEA. Efter mitt besök hos glasskiosken igår vart jag riktigt irriterad. Kände mig inte alls tillfreds. På samma sätt som IKEAS personal sprider glädje sprider glasskiosken på Kungsmässan en dålig stämning. Skärpning!!