Aldrig någonsin har anonyma anmälningar varit så vanligt i samhället såsom nu. Företagare anmäler varandra för skattefiffel, bedrägerier och annat fuffens. Socialen får dagligen anonyma orosanmälningar gällande grannar, barnens klasskompisar eller bekanta på stan. Senare år har jag flera bekanta som råkat ut för just orosanmälningar som givetvis är anonyma. Många gånger är det givetvis befogat men lika många gånger är det inte befogat. Oavsett om det är befogat eller inte blir effekten av dessa anmälningar desamma. Är jag skyldig till att ha kört rattfull eller haft med barnet på krogen i olämpliga miljöer kan konsekvenserna bli att jag blir av med mitt körkort eller förlorar vårdnaden om mina barn. Däremot om grannen är lite avundsjuk på din bil och gör en anonym anmälan om detsamma blir även det konsekvenser. Oftast är det barnen som är i skottlinjen för dessa anmälningar. Möten med socialen och diverse utredningar kan vara traumatiska för barn som då blir mer eller mindre tvingade att vända sig emot sina egna föräldrar. För att inte tala om det trauma som uppstår för barnen om de tas ifrån den ena eller båda föräldrarna. Det finns givetvis extrema fall där barn faktiskt mår bättre av att bli omhändertagna men som ofta handlar det mindre företeelser. Ett stort problem är att det är tjänstemän som avgör om en utredning skall starta, avslutas, gå vidare eller om det skall vidtas åtgärder. Tjänstemän helt utan ansvar. Tjänstemän som ser sin existens som en bricka i samhället snarare än en sista utväg för en familjetragedi. Tjänstemän som vid tjänstefel får en tillsägelse, en reprimand eller i värsta fall en förflyttning. Vi läser ofta i tidningen om psyk och socialen som gjort för lite där folk blivit mördade och där barn farit illa. Ännu mer ofta lägger samma offentliga verksamheter krutet på helt fel personer där effekterna blir katastrofala för både vuxna och barn. Varför finns inget tjänstemanna ansvar?!
Tjänstemän sitter med total makt i kommunens korridorer. Personer som satsat hela sitt liv och allt de äger på ett nytt hem. Tjänstemän som inom bygg har makten att ge klartecken för ett nytt bygge eller bara fördröja. Tjänstemän som helt saknar förankring med verkligheten, som anser att 3 veckor är ett snabbat svar på ett mail. Tjänstemän som menar att ett tillstånd kan ta allt ifrån 3-18 månader?! Tjänstemän som lever ett helt vanligt liv med familj, vänner, resor och andra intressen, men som förvandlas i maktens korridorer och låter byråkratin ta överhanden. Att snarare hela tiden försöka hitta hinder och bli glatt påhejad av sina maktfullkomliga kollegor snarare än att använda sitt ämbete till att hjälpa.
Krögare som anmäler varandra, som i vårt fall förra sommaren med BambaBar. Likt småbarn tjallar man på varandra till tjänstemännen inom Miljö & Hälsa, hittar på saker som inte stämmer, men där tjänstemännen tar dessa anonyma tips och anmälningar på allvar. Tjänstemän som i sin rädsla att göra fel i kombination med sin maktfullkomlighet väljer att hellre stjälpa än att hjälpa. Där den anonyma tipsaren blir hyllad och får rätt. Tjänstemän som påstår att de själva inte besitter någon möjlighet till beslut men där det i praktiken är just dessa som bestämmer över den politiskt tillsatta nämnden. Fel? Undersök själva hur ofta nämnderna går emot tjänstemännens förslag till beslut…
Är det så vi vill ha det? Anmäl varandra anonymt?! Personligen kan jag tycka att anmälan kan vara anonym men samma sekund som anmälan leder till något skall anmälan bli offentlig. Då vågar ju ingen anmäla säger många… Nä kanske, men då kanske man skall låta bli om man inte vågar stå för sina åsikter. Dessa anonyma anmälningar i kombination utan tjänstemanna ansvar skapar ett icke gynnsamt klimat mellan människor och människor och myndigheter.
Nu uppmanas vi dessutom av självaste Stefan Röven att anmäla varandra om vi upplever att någon bryter mot restriktionerna gällande Corona?! Kameror överallt. Sociala medier som har full kontroll över våra vanor och intressen. Ansiktsigenkänning. Digitala spårbara betalningar. Jättebra säger många! Jag har inget att dölja säger ännu fler… Hmmm… det är så här ett kontrollsamhälle tar form… Ingen har ansvar, ingen vågar göra något utanför boxen, vi anmäler varandra i smyg. Lägg till en s k pandemi ovanpå detta så är vi på riktigt god väg till något nytt…