En entreprenör är den ultimata individualisten. Gör du fel ta konsekvenserna, gör du rätt kan du skratta hela vägen till banken. Jag hör ofta från olika banker och ibland t o m kommunala instanser eller andra mossiga institutioner att man finns där för entreprenören. En entreprenör är en person som hoppar från ett högt berg och bygger ett flygplan på vägen ner… En entreprenör är en lösningsorienterad person som inte alltid har alla svaren men som har en tydlig målbild och en solklar vision. En entreprenör är en optimist som är medveten om problemen och utmaningarna längs vägen men som har en stark det-ordnar-sig mentalitet. Framförallt är entreprenören riskvillig och det är troligen det som är den stora skillnaden mellan en entreprenör och en arbetstagare. Ni kan ju tänka er själva när entreprenören med dessa egenskaper träffar banken eller någon myndighet och behöver hjälp med kapital eller någon liknande. Jag minns själv när var inne i snurren och träffade banker, Almi och andra institutioner som kunde detta med entreprenörskap och start-ups. Jag hade en 70 sidor affärsplan och jag lät en framstående revisionsbyrå ta fram ett informationsmemorandum. Jag hade ju fått höra att det måste man ha. Efter ett tag träffade jag några av Sveriges mest framstående entreprenörer och tillika investerare. Ingen frågade efter affärsplanen och ännu mindre informationmemorandum som jag betalat sex-siffrigt för att ta fram. Jag minns en framstående man från en av Sveriges mest framgångsrika klädkedjor som sa när jag visade min affärsplan…

– tror du på allvar att jag tänker läsa den? Låt oss snacka över en bira istället…

Entreprenörskapet är ett jobb och en livsstil. Jobbet är inte namnet på det företag du driver utan ditt eget driv att skapa och bygga. En entreprenör är sällan kvar på sitt bolag i mer än fem år. Av den enkla anledningen att förvaltarrollen är inget för entreprenören. Möjligheten att bli rik är inte drivkraften utan snarare möjligheten att lyckas och med det kommer eventuell rikedom. Risken finns där hela tiden närvarande. Risken är liksom en stor del av entreprenörskapet. Att driva bolag utan risk är lite som att vara racingförare i en simulator. Adrenalinet när man är på väg att hala in en stor affär är lika beroende framkallande som adrenalinet när du har kniven mot strupen och allt är på väg att gå åt helvete.

För en utomstående är det svårt att förstå riskbenägenheten och det är svårt att förstå varför man utsätter sig för för dessa situationer. Det går inte att förklara, det är ett kall…jag kan t ex inte begripa varför någon frivilligt vill arbeta inom vården eller väljer självmant att bli lärare?! Men vi kan vara överens om att det är en jävla tur att vi har vårdbiträden, lärare och entreprenörer 🙂

Som entreprenör är det så svårt att förstå stress, utbrändhet eller andra psykosociala ohälsor. Jag jobbar hela tiden och har hur mycket ledighet som helst. Låter märkligt, men det är så det känns. Jag gör det jag vill, när jag vill och hur jag vill. Passion eller stress? På nyår lovade man att jobba mindre och ägna mer tid åt familjen. Någon lovade att söka nytt jobb. Det finns skolor i entreprenörskap, undra vad de lär ut där? Riskbenägenhet? Passion for business? Optimism? Kanske skulle starta en skola i glädje eller kanske en skola som lär dig att vara introvert? Vissa egenskaper har vi andra har vi inte… Denna eviga strävan att vi alla är lika, varför?. Vi är olika och tur är väl det 🙂

Entreprenörskapet går att sammanfatta i ett enda ord: F R I H E T 🙂