En rubrik som kanske många reagerar starkt på, men det måste vara så. Under en period har jag arbetat med en projekt som kräver ett antal säljare. Tyvärr har det blivit lite ”fult” att sälja saker varpå rekryteringsprocessen varit svår redan från början. Man har medvetet valt att söka säljare för att säkerställa att det inte blir några missförstånd om vilket typ av jobb som utannonserats. Jag har själv hört talas om och även erfarit att man söker Key accounts, konsulenter, projektledare med entreprenöriella egenskaper o s v och när väl jobbet presenteras visar det sig att man skall sälja larm via dörrknackning. Jag börjar dock förstå varför man gör på detta sätt, men jag tycker det är fel. Efter samtal med andra säljorganisationer är det tyvärr många som berättar om samma problem …svårt att hitta personal.
Jag har all respekt över att säljyrket inte är för alla, men bland unga utan erfarenhet så borde ju detta vara värt ett försök. Hur är det möjligt att prioritera TV spel, fika, gym och sovmornar framför ett jobb?! Under rekryteringsprocessen har det bokats ungefär 20 intervjuer av dessa dyker inte ens hälften på den bestämda tidpunkten. Av dem som inte dyker upp har i vart fall hälften vett på att skicka ett mail eller sms med en förklaring. Jag vet att man skall lita och tro på människor, men hur stor är sannolikheten att tre personer inte dyker upp pga att de missat att besiktiga bilen?!
Nio personer har erbjudits jobb. Det har varit glada miner, handslag och ett startdatum har bokats. Fem av dessa personer har inte dykt upp på arbetsplatsen?!
Till allt detta kommer alla ansökningar via mail som aldrig återkopplar. Man skickar en ansökan, ansvarig person för rekryteringen svarar, men får aldrig något svar tillbaka?? Nu har man hittat ett par riktigt duktiga medarbetare och rekrytering löper på vidare men detta beteende är inte okej! Jag började själv arbeta som 19-årig säljare och sprang runt på intervjuer och provjobbade både här och där. Självklart fanns det arbetsplatser som jag inte tyckte om, men arbetslöshet var aldrig ett alternativ.
Min slutsats är att arbetslösheten bland unga måste vara påhittad. Jag vägrar att tro att så många unga väljer arbetslöshet framför säljyrket. Jag vägrar att tro att unga människor nonchalerar intervjuer och jobbstart, utan jag måste tro att de helt enkelt fick ett bättre jobberbjudande. Jag vägrar tro att dessa unga människor är så söndercurlade av sina föräldrar att jag istället väljer att tro att det är ett vanligt förekommande problem bland 20-åringar att glömma av att besiktiga bilen…
Frågan är om det var bättre förr? Var jag likadan när jag var 20…? Jag vill ju inte tro det, men jag minns inte riktigt.