Då och då dyker det upp notiser på LinkedIn att jag skall gratulera någon av mina vänner till nytt jobb, ett år på jobbet, fem år på jobbet eller ännu mer. Ungefär 5-6 år är man en kreativ tillgång på en och samma arbetsplats. Byter man sysslor inom samma organisation kan kreativiteten var längre, men allra bäst är om man vågar utmana sig själv med helt nya utmaningar.
Vi läser mängder av citat så som ”outside the comfort zone is where the magic happens” och vi lyssnar till spännande talare som vågat ta steget och testa något nytt. Vi tänker tyst för oss själva att nästa år… då skall jag minsann… För många är det välbehövligt med ett karriärsbyte men för lika många är detta en stressfaktor. Du skall inte gå till jobbet 5 dagar i veckan och längta till helgen. Du skall inte gå till jobbet med en klump i magen. Det skall vara kul att gå till jobbet och man skall känna sig behövd. Det finns faktiskt dem som har ett och samma jobb i både 10 och 20 år och som trivs riktigt bra med det. Kan det vara guldklockan som hägrar?
Skall man se detta utifrån ett arbetsgivarperspektiv är jag tveksam till att jag skulle vilja ha en och samma person i företaget i 20 år. Kanske om man är arkivarie. Utifrån en rekryterar vinkel är man inte heller särskilt het om varit hos samma arbetsgivare i 20 år. Men vad spelar det för roll om man ändå inte tänker byta arbetsgivare?
För ett tag sedan dök det upp en notis om att jag kunde gratulera en person på LinkedIn till nästan 30 år med samma arbetsgivare?! Jag är ytterst tveksam till att gratulera utan vill nog hellre beklaga. Jag tror både vi som individer OCH organisationer mår bra av förändringar. När vi står inför något nytt skärper vi oss och vill visa vad vi går för. Organisationen får nya personer med nya perspektiv och gruppen får hantera nya individer som skall passa in. Jag menar inte att vi skall känna press att behöva byta jobb hela tiden, men 30 år med samma arbetsgivare är kanske lite väl länge. Om man nu har samma arbetsgivare i 30 år och trivs bra med det, skall man ändå byta? Svåra frågor, men jag tycker att det borde ligga i organisationens intresse att ha en balans med nya och gamla medarbetare.
Jag tror också att detta delvis är generationsfråga. Förr fick man anställning i fabriken och arbetade där resten av livet. Yngre generationer är betydligt mer rastlösa och jag tror snarare att det i framtiden kommer bli svårt att få folk att stanna kvar än att vissa stannar för länge.