Wow vilket hett ämne! …men nej detta handlar inte om rasism, politik eller något liknande utan om mina betraktelser precis som alla andra av mina inlägg.
Sedan ett drygt år har jag till stor del arbetat mot restaurangbranschen och det är väl ingen hemlighet att majoriteten av restaurangägarna har utländsk bakgrund på ett eller annat sätt. Varför det är så kan jag inte riktigt svara på, men jag misstänker att nysvenskar är överrepresenterade bland företagare och entreprenörer i största allmänhet. Skillnaden när det gäller restauranger är troligen att vi lägger märke till det mer än i andra branscher. ”Svenskar” är betydligt mer försiktiga i sitt företagande. Helst skall vi ha ett antal kunder innan vi startar, vi hatar alla former av borgens åtaganden och vi måste ha akademiskt utbildning. Risken är att svensken planerar ihjäl sig. Nysvensken ser företagandet som vilket jobb som helst. Det handlar om att kunna försörja sig och då gör man det på det sätt som funkar.
Men det finns faktiskt skillnader och då tänker jag främst på krogbranschen. Krögaren med invandrarbakgrund har absolut fokus på pris och pengar. Det handlar om att tjäna pengar och se till att man i alla lägen får bästa pris. Svensken å andra sidan tänker ofta långsiktigt och anammar kvalitet och miljö. När jag kommer till en ny kund där krögaren är invandrare hamnar vi alltid i diskussion om pris. Kommer vi överens blir det affär direkt. När jag kommer till den nya svenska kunden pratar vi ofta om ekologisk öl, om huruvida ölen är svensk, det skall smakas…och det blir i bästa fall affär en månad senare. Jag brukar säga som så att ytterst få verksamma bryggerier som gör äcklig öl i synnerhet om bryggeriet funnits i närmare 200år, men det skall ändå smakas.
Ingenting säljer sig självt, inte heller i krogbranschen. Man får jaga in varje centiliter. Här är också en spännande skillnad. Svenska kunder vill kontakta mig hellre än att bli jagade medans krögarna med utländsk bakgrund förväntar sig att bli kontaktade med jämna mellanrum.
Om något är fel ringer invandrar-kunden direkt och förväntar sig att blir ersatt. Sköter jag det snyggt är det som om att inget har hänt och vår relation tuffar på. När Svensken blir missnöjd knyter han handen hårt i fickan och slutar handlar av mig.
Det finns fler framgångsrika krogar som drivs av invandrare än av svenskar. Däremot finns det fler framgångsrika finkrogar som drivs av svenskar. Titt som tätt händer det att någon kund inte betalar i tid. Gäller det en krögare som är av utländsk bakgrund känner jag mig ganska lugn. Det kan vara lite stökigt men pengarna kommer alltid fram förr eller senare. Är det däremot en svensk krögare som börjar slira blir jag genast orolig för då vet jag att det är illa på riktigt.
Som säljare gäller det att lära sig allt om folk inte minst kulturella skillnader. Att säga och sälja rätt sak till rätt person är alltid avgörande för resultatet. I min värld skiter jag ett stort stycke i om du är svensk, syrian, finne eller amerikan så länge du köper mina produkter… Det finns dessutom ytterligare en kategori: kvinnliga krögare. Men det vågar jag inte skriva om 😉