Minns vi bussolyckan i Sveg? Tre ungdomar dog när bussen gled av vägen. Nyligen hölls en rättegång mot chauffören som åtalas för vållande till annans död. Man anser att chauffören varit trött och uppvisat dåligt omdöme genom att inte stanna bussen för att vila. När man inte kunde hitta något fel på bussen valde man att ge sig på chauffören. Inga konstigheter med tanke på tragedins omfattning. Det som fascinerar är konsekvenserna för chauffören. Bergkvara Buss klarade sig med en hårsmån från ansvaret och deras anställde chaufför åtalas för vållande till annans död. Ett av de värsta brotten i svenska rättssamhället. Trots all uppmärksamhet, trots tragedin, trots att chauffören åtalas kör han fortfarande buss för Bergkvara Buss?! Arbetsgivaren uttalar sig och menar att man har förtroende för mannen som chaufför? Undra vad som krävs för att man skall bli sparkad som busschaufför? Att köra ihjäl passagerare är tydligen inte eländigt nog. Det tragiska i detta är att arbetsgivaren är mera rädd för att felaktigt säga upp chauffören än att låta den åtalade arbeta kvar?

I Kungsbacka och Halland har vi nyligen haft ett fall där en gymnastiklärare gång på gång blivit anklagad för att göra närmanden på tjejerna i högstadiet. Vid flera tillfällen har personen fått byta arbetsplats och behålla jobbet. Det gick t o m så långt att den anklagade fick bli rektor för en ny skola för att på så vis slippa ”problemet”. Trots anklagelser har den anklagade fått goda vitsord när denne skulle byta arbetsplats för att utföra samma sysslor i samma miljöer för att senare bli anklagad igen för gubbslemmeri. Nyligen fick den anklagade ett skadestånd av kommunen i miljonklassen. Historien hade kunnat sluta där men nu har man hittat grov barnpornografiskt material i mannens dator och först nu blir mannen åtalad. Skolorna som alltså skjutit problemet framför sig och försatt unga tjejer synnerligen obekväma situationer börjar nu inse att de gjort fel. Unga tjejer som tagit upp problemet med grisig gympalärare men som ingen trott på utan istället har gympaläraren fått ersättning?! Allt bottnar i en fundamental rädsla över att säga upp någon felaktigt. Rädslan att säga upp ett gubbslem är större än rädslan för vad som kan hända om gubbslemmet beblandar sig anklagande högstadietjejer.

Nu har äntligen IS fallit och deras sista fästen är jämnade med marken. IS som fick Nazisterna att framstå som mysiga farbröder är besegrat och tillfångatagna. Efter andra världskriget jagade s k nazistjägare nazisterna världen över och tusentals ställdes inför krigsrätt och flera dömdes till döden. När det nu gäller IS och deras anhängare verkar det vara annorlunda. IS som är kända för sin synnerligen grymma kultur verkar klara sig i någon form av gräddfil. Nu pratar vi om att respektive anhängare skall hem till ”sitt” land. Vi ser ”svenskar” på TV som vill ”hem”. ”svenskar” som tillhört organisationen som bränt levande, skurit halsen på fångar med bakbundna händer, dränkt fångar i burar, våldtagit, torterat och fäst avhuggna huvuden på pålar längs vägar i regionen. Dessa ”svenskar” överväger vi att ta hem hit? Rädslan att göra fel och inte hjälpa våra ”svenska” medborgare är större än konsekvenserna över vad dessa trasiga ”svenskar” kan komma att ta sig till när de skall in i vårt samhälle.

När vi slutar tro på vårt samhälle, när vi slutar lita på våra folkvalda ledare, när förtroendet och respekten för ordningsmakten blir allt sämre, när vi inte längre förstår varför vi betalar skatt då är risken för anarki ett faktiskt hot mot demokratin.

Är det kanske dags att börja bunkra med konserver hemma?